4:e april – Älskade Vincent och farväl Amsterdam

5 april, 2018 Av av Emma-Karin Rehnman

I vintras tänkte jag att jag skulle göra en soloresa till Amsterdam nu i vår för att göra främst två saker – titta på tulpaner och gå på Van Gogh-museet. Nu blev det inte en soloresa, men i går såg vi tulpanerna, och i dag… Jo, gissa!

Först en redig frukost, dock! Vi letade upp ett annat ställe i dag, och fick en rejäl tallrik mat. Att de serverar en massa små saker med kaffet här tycker jag är lite mysigt.

Vi såg en stor – enorm – sko utanför en butik!

Tillbaka på Museumplein, men den här gången styrde vi kosan mot Van Gogh! Byggnaden i sig – den runda i glas – tycker jag ser väldigt vacker ut.

Inuti – man går ned för en rätt lång trappa från ingången, och börjar på bottenplan med den här entrén. Sedan ligger den permanenta utställningen om Van Gogh, hans målningar och hans liv utspridd över fyra våningar på ena sidan av byggnaden, och en temporär utställning på lite mindre yta på andra sidan, just nu om konstnärens japanska influenser.

Vi tog den permanenta utställningen först – det rådde fotoförbud på de allra flesta ställena, så jag tog bara några utanför själv våningsplanen. Överlag kändes det väldigt fint och välgjort, med fokus på olika delar av hans konstnärskap i olika delar av museet. Varvat med alla dessa fantastiska tavlor fanns information om Vincent van Goghs liv, hans målande, hans familj och vänner, om målningarna, om de konstnärer han inspirerades av och mycket annat. Spännande att veta är att den stora anledningen till att vi vet så mycket om honom i dag är att hans svägerska tog sig an de samlingar Vincent lämnade till sin bror, som dog innan han hann göra något med dem. 
Vi fick se nästan alla de allra mest kända målningarna – den stora med solrosorna, kråkor över sädesfält, potatisätarna, självporträtt i mängder… Stjärnenatt hänger i New York, men den var också den enda jag saknade. Dessutom fick vi se hans palett, lite av hans skissmaterial och hans garnlåda! 
Det kändes som om besökarna kom Van Gogh väldigt nära, och det är väldigt mäktigt att hela denna stora byggnad handlar om en man som levde sitt liv med mycket vilsenhet och drömmar som utklassade verkligheten. Den uppskattning han aldrig fick i livet har kommit igen tusenfalt, mycket i och med den här byggnaden. På ett ställe i utställningen stod det att man har hittat över 800 brev som han skrev, och vi har alltså en direkt inblick i hans tankar, drömmar och grubblerier. Dessa speglas i alla de fantastiska citat som dök upp titt som tätt skrivna på väggarna kring tavlorna. 

Vid den här väggmålningen var foton tillåtna, så vi tog några – jag gillar bilden Eskil tog på mig och en av mina favoritkonstnärer, alla kategorier.

Dessa är från den japanska utställningen, som också var väldigt intressant – Van Gogh var tydligen väldigt, väldigt förtjust i just japansk konst. Det jag vill göra er uppmärksamma på är dock de nederländska orden för “tryck” och “dra” och fundera över varför det nästan alltid blev fel för oss…

Ett besök i museishopen resulterade i min första handväska någonsin – jag har alltid bara haft tygkassar i varierande storlekar – och en hopfällbar större kasse att ha i den lilla väskan om suget att bära omkring på saker blir för stort… Båda inspirerande av samma målning!

En liten promenad genom Amsterdam…

Och en tapas-lunch som var underbart god! Dessutom fick vi varsin chokladbit med notan.

Några sista intryck av Amsterdam – de cyklar förresten verkligen som tokar här. Ingen har hjälm, de är sjukt många och cykelbanorna går precis överallt. När man kommer över en bilväg är det bara att fortsätta springa, för det kommer garanterat ett led på 10-15 cyklister från endera hållet. Utöver dessa nära-döden-upplevelser 25 gånger om dagen har jag blivit väldigt förtjust i staden – den har lite attityd och många kvaliteter man bara hittar om man först skrapar lite på ytan. Under ett chockerande yttre är Amsterdam en jättegullig, rent av charmerande stad, med fullt av färg och kultur.

Och bäst av allt har varit att få vandra runt i staden hand i hand med Eskil. Det är så underbart mysigt att vara på semester – vi spenderar så mycket av vår tid ihop trötta och stressade, att ha tid för att bara gå runt och ha roligt och vara tillfreds är rena julafton! Observera dessutom att Eskil på sista bilden har solen i ögonen och tunga regnmoln i bakgrunden – vi verkar ha dragit i rättan tid.

Han passade på att göra en Michael Jackson i de enorma träskorna på hotellet när vi skulle hämta ut väskorna.

Tåg till flygplatsen…

Rullband till flyget…

Farväl, Amsterdam!

Hallå, vackert väder och en solnedgång ovanför molnen! 
Ah. Hej, Sverige. Mysigt. Det var i alla fall plusgrader när vi landade…

Vi avslutade alltihop med lite nattmat! Nu ska jag däcka i ett antal timmar innan det blir till att ta itu med resten av livet. Det här var en välbehövlig paus, och Amsterdam är en stad jag varmt kan rekommendera!
/E-K

0