Julstart och en smärre katastrof

Julstart och en smärre katastrof

1 december, 2018 Av av Emma-Karin Rehnman

Jag är en av de där människorna som gärna firar jul hela december. Ljus, fint pynt, godis, saffransbröd, julkalender… Ett skolexempel på saker som gör mig lycklig!

Jag började smygpynta lite i början av veckan, efter att ha hämtat hem de två julprydnader jag äger från föräldrarna. Den lilla porslinstomten fick jag den enda julen jag gick på förskola – vi hade en adventskalender där varje barn fick öppna ett paket, och jag minns att jag väntade läääänge på att det skulle bli min dag. Men så fick jag den där tomten och blev så lycklig att jag tog hem den och bara satt och tittade på den i flera timmar… Nu blir jag glad varje gång jag tittar på den!

Men två julprydnader kommer man inte långt på, så jag och Eskil tog en shoppingtur i går, där vi både köpte julpynt och lite småprylar till den adventskalender jag strax ska berätta om. Jag handlade även lite grejer till det julmarknadsbord jag höll i dag, och som jag var så sjukt opepp för… Schenker skickade mina böcker (som skulle ha kommit i onsdags eller torsdags) fel och fick dem inte rätt i tid, och trots att jag satt i telefon med supporten halva fredagen gick böckerna inte att få tag i.

Där klev Eskil in som den ängel han är. Jag ringde hem i går vid lunch, så frustrerad och ledsen över att behöva stå på marknad utan böcker att jag grät i telefonen och ville ställa in alltihop. Eskil försökte trösta, men vad skulle han säga? Det gick ju liksom inte att få tag i böckerna… “Jag kommer stå där som ett fån med bara en burk pepparkakor”, snyftade jag, men då tändes en glödlampa över Eskils huvud. “Jag ska måla en tavla åt dig!” hojtade han och la på. 

Och tror ni inte han gjorde det också? Och inte bara gjorde han det, utan han plockade upp den ledsna och besvikna hög jag var när vi möttes på stan, fick i mig kaffe och bulle och såg till att vi hade en jättemysig kväll på stan. 

Och inte bara det, han följde med mig till Odenplan och stod där med mig, de två böcker jag hade, pepparkakorna och tavlan. Trots att det regnade, blåste och var kallt. Vi stod i tre timmar innan vi faktiskt gav upp, efter att ha sålt tre pepparkakor. Ekonomiskt var det ett fiasko, vi frös och allt blev blött och förstört, men jag är inte ledsen. Hur kan jag vara det, med en sambo som bara ställer upp så där och löser problem så som bara han kan? (Tavlan blev inte såld, så eventuellt dyker den upp i webbshopen snart. Om jag inte köper den själv…)

Familjen skulle ha kommit på julmarknaden, men nu fick det bli Max och födelsedagsfika för pappa hemma hos oss i stället. Vilket faktiskt var att föredra med tanke på vädret…

“Är jag utanför bild?” – Pappa.

Våra viktigaste julpynt – julrenen som Ester döpte till Talmar och vår första julgran! (Pyntad med resterna från marknadsbordet.) Men varför pynta julgranen redan den första? Jag kommer från ett hushåll där julpyntet kom fram den 23:e och plockades undan den 25:e… Nästan.

Det för mig osökt in på ett mycket viktigt ämne – julkalendrar! 

Vi har en egen paketkalender i år, där vi har köpt tolv små paket var. Så får vi öppna varannan dag! Här är mina till Eskil, och han ska snart öppna kalenderns första paket. I skrivande stund sitter han och slår in de paket jag ska få öppna – så spännande!

Och så har vi ju min stora Bodyshop-kalender, som jag fick börja öppna i dag. Första lådan innehöll en vanilla marshmallow shower gel. Jag luktade som en godisbit när jag hade duschat, jättemysigt ju!

Och till slut, på tal om mysigt – vi har skaffat jultröjor. Varsitt presentkort på 200 pix för att vi deltog i en undersökning kunde ju bara resultera i en sak… Jag är väldigt, väldigt nöjd med min!

Nu kör vi jul ända fram till januari!

/E-K

(Ett ord om konsumtionshets och -ångest. Konsumera med måtta, och tänk på varifrån ni handlar. Men det stora problemet ligger inte hos konsumenterna, utan hos de stora företagen. Och inte nödvändigtvis de som producerar julgranskulor och presentpapper – skippa hellre julskinkan än julklapparna… Jag kan nog tycka att det är okej att köpa grejer som gör en själv eller andra lyckliga, även om de inte är absolut nödvändiga. Jag tror inte jättemycket på att miljön räddas från konsumentens ände genom kortare duschar och släckta glödlampor, även om alla insatser är goda insatser. Den stora förändringen måste komma ovanifrån och förändra alla stegen under.)

4+