Konstant party

Konstant party

Första semesterveckan har flutit förbi, och jag är redan dagvill. Precis som det ska vara!

I måndags var jag och spelade med Stockholms tre studentorkestrar, och det gick så bra att det slutade med pizza! Jag har hittat en mycket lovande orkester till hösten, de har en egen buss och allt.

Mamma och pappa hämtade mig och min packning i Stockholm i tisdags, och vi var en sväng på Nationalmuseum. Den här byrån har vi hemma…

Veckan har gått mycket åt kalasförberedelser – det är partyhattar som ska provas, godispåsar som ska fyllas, livsfarligt pyssel som ska provas, snacks som ska handlas och pysselexempel som ska testas.

På onsdagkvällen var jag, pappa och Ester och såg nya Spider-Man: Far From Home. Riktigt bra filmupplevelse, det enda minuset var pappas slokande papperssugrör.

På torsdagen besökte vi Skultuna Mässingsbruk för att fika, och jag råkade lägga två Muminmuggar till min samling. (Eskil var på besök och fikade i dag, och han blev inte det minsta förvånad över mina nya muggar. Helt oförståeligt!)

Ni som läst bloggen ett tag kanske minns att en vän till mig gick bort i november förra året. När jag har varit hemma sedan dess har jag då och då svängt förbi graven för att säga hej och kolla om han fått en sten. Nu hade den äntligen kommit på plats, och vi kan ju lugnt påstå att jag fick en chock när jag kom tillräckligt nära för att läsa på den.

Det är nämligen jag som har skrivit citatet på gravstenen.

Jag ordnade blommor från klassen, och hittade på vad som skulle stå på bandet på kransen. Det känns oerhört fint att föräldrarna valde klasskompisarnas sista hälsning som text på graven, men jag måste säga att det är en märklig känsla, att något jag hittat på står hugget i sten.

Nu till något helt annat – jag fick i fredags mitt livs första folieballong! Ni ser ju att jag var glad… Det har jag längtat efter länge, och nu kändes som ett utmärkt tillfälle.

Den var dock stor, och inte helt enkel att transportera.

Grillkväll hos farmor och farfar hann vi också med på fredagen! Mycket trevligt – jag och farföräldrarna ska ju spendera mycket tid tillsammans i sommar, så det är lika bra att vi börjar vänja oss.

Vi har varit på besök i nya huset Rålken! Det ser så fint ut, och det var alldeles tyst och lugnt. Det fattas bara några hönor som går och pickar lite hemtrevligt.

Väl inne blev jag bästa kompis med nuvarande ägarnas fyraårige son, och hann inte se så mycket mer av huset än lekrummet och hans sovrum. Men det var minst lika roligt att leka dinosaurier som att titta på hus!

Efter husvisiten kraschade jag och pappa en 90-årsfest, och blev bordsgrannar med hans trumpetlärare från högstadiet och min balettlärare från 15 år sedan. Hon tyckte att jag hade växt på mig bra. (Vi kan även konstatera att jag lever ett något udda liv.)

I dag var det party! Men det får ett eget inlägg, jag har fotat en del med kameran.

/E-K