Mikroexperten
Nu vet jag allt om tvättmaskiner, torktumlare och mikrovågsugnar. Skrev precis klart 4400 ord om de områdena, och det är förvånande hur långt man kan grotta ned sig i något så vanligt som en mikro. Korrekturläsningen får vänta till i morgon, för nu ska jag brottas en liten stund med ADIS (ADIS? Kolla längst ned i mitt nyårsinlägg!), innan några vänner kommer över och bakar scones. Vi ska se nya avsnittet av Sherlock (tredje gången gillt, såg det under sändningen i söndags och med familjen i förrgår), och kände att tillfället kräver något engelskt.
Bokskrivandet går framåt (jag måste intala mig själv detta, därför återkommer denna mening ofta på bloggen…), men jag bävar verkligen inför att gå igenom den när utkastet väl är klart. De senaste dagarna har jag fått en kraftig känsla av att det jag skriver är dåligt rent språkligt, och jag vet inte om det beror på en svacka eller på en ny nivå av självinsikt… Men samtidigt har det dykt upp mycket i mina sociala medier på senaste om att man ska skriva utan hämningar och vara stenhård i sina redigeringar, så jag tänkter att det får bli så. Min favorit var dock någon som skrev på twitter för några månader sedan att ett första utkast är som att skyffla sand i en sandlåda för att senare kunna bygga sandslott…
Två små roligheter innan jag loggar ut:

Det är ju faktiskt inte alls roligt att driva med hemska sjukdomar, men jag kan inte låta bli att skratta…

Men det här kan jag skratta åt utan dåligt samvete! Jo, förresten, jag borde läsa körteori… Suck.
/E-K
0