I did not throw away my shot!

 

Behöver jag skriva att jag har den bästa dagen någonsin? Eller är det liksom underförstått?

 

Det blir en till resa till London i år, den 9:e december för att se Hamilton. Har väntat på biljettsläpp sedan i Juni, och gått och varit nervös i nästan en vecka nu, men det hela gick väldigt enkelt och smidigt – jag sitter på tredje raden från scenen, inga kraschade sidor, inga problem alls.  

 

Det var det här jag höll på med häromdagen, när jag beställde pepparkaksmåttet med Muminpappan. Producenterna för Hamilton jobbar hårt för att inga “touts” – prånglare, svartabörshajar – ska kunna köpa stora mängder biljetter och sedan sälja dem svindyrt till desperata musikalälskare. Det hände i USA, men nu när biljetterna till London släpps så är allt papperslöst och kopplat till det kreditkort som köpte biljetterna, ett jättebra system, men ett som ger mig lite problem.

 

Eftersom jag är omyndig ännu ett halvår och har Swedbank som bank kan jag inte handla över nätet med mitt kort. Däremot har de en e-kortstjänst som jag, av anledningar, kommer åt och som går att handla över nätet med. För att se hur den fungerade beställde jag således ett par grejer, bland annat pepparkaksmåttet. Problemet ligger i att jag inte kommer kunna ta med mig e-kortet till teatern i december, eftersom det inte finns något fysiskt kort att ta med.

 

Men.

 

Om ens korts giltighetstid går ut innan föreställningen kan Ticketmasters kundtjänst hjälpa en att koppla biljetten till ett nytt kort, i samma namn. På e-korten kan man själv ställa in giltighetstiden, och jag satte min till 07/17. Planen är att när e-kortet har gått ut har jag hunnit fylla 18 och skaffat mig ett nytt, “riktigt”, kort hos Swedbank, och kan då be kundtjänst att koppla min biljett till det nya kortet.

 

Så, med lite tur och krångel kommer jag åka och se Hamilton om mindre än elva månader. Musikalen som tog mig sista biten mot författandet, live. Hjälp.

 

/E-K