Det finaste bloggmaterialet

Det finaste bloggmaterialet

21 februari, 2019 0 av Emma-Karin Rehnman

Ibland är det en utmaning att få ihop material intressant nog att blogga om. Ibland bara kastar sig materialet i händerna på en.

I min fritidsgrupp har jag en kille med selektiv mutism, som bara pratar om han känner sig trygg med omgivningen och personerna i den. Typ familjemedlemmar, elevassistent, hans lärare och den personal på skolan han känt länge. Således har jag inte fått mycket respons under de första veckorna, men märkt hur nickningar och leenden sakta smugit fram mer och mer ofta. I förrgår svarade han på en fråga när jag satt inom hörhåll – ett stort steg!

Och i dag… Först fick jag en teckning som han gjort till mig – den ska sättas upp i lägenheten snarast. Sedan, när vi satt och pysslade med veckans andra omgång fimo-lera, gjorde hans assistent en taktisk manöver ut ur rummet och lämnade oss två ensamma vid vårt bord. Varpå vi hade vår första lilla konversation, om hur man bäst bygger ett hus i lera, att ormar får orangea ögon om den röda leran är slut, och om min morotsgubbe fick flytta in i hans hus. (Det fick den, och han byggde en liten stol åt den.)

Det här vill jag inte glömma, så för säkerhets skull har jag nu skrivit ner det.

/E-K