Höstlovskul

Höstlovskul

2 november, 2019 0 av Emma-Karin Rehnman

Den här veckan har mina fritidsbarn haft lite välbehövligt höstlov, vilket sänker tempot även för oss i personalen. Utmaningen blir snarare att hitta på tillräckligt med saker att göra för att inte somna!

I måndags byggde några av barnen en enorm lövhög, och insisterade på att jag skulle fota. Två sekunder senare var den sönderhoppad, så klart!

Jag slutade tidigt i måndags och åkte hem till M, som hade fixat jättemysigt fika. Han hade bakat bröd och till och med en mjuk kaka, trots att han nästan aldrig bakar. (Fika, alltså – bröd är han jätteduktig på, och han gör det ofta och gärna. Så undertecknad har fått nybakat bröd till frukost nästan varje dag de senaste veckorna… Klagar inte!)

Efteråt gick vi en promenad i hans bostadsområde, och tittade på gasklockor och åar och soptunnor utan påsar, som bara suger ned skräpet i underjorden. Och så hittade vi en lekpark, och hamnade inuti en fisk!

Vacker himmel när jag lämnade jobbet i tisdags.

Och när jag kom hem låg den här i brevlådan! Samma artikel som jag skrev om i mitt förra inlägg, men i tryckt form. Jättekul!

Nu när jag har lurat in er i det här inlägget med höstlovsmysiga bilder ska jag smyga in lite mer Lilla Augustpriset-tjat. Haha!

Breakfast Book Club gjorde en frukostintervju med mig, och som ni kan se så tar jag mina medieframträdanden på största allvar… Det var riktigt roligt att bli intervjuad, och få svara på frågor om mina frukostvanor, mitt skrivande och hur jag sorterar min bokhylla. Intervjun kan ni läsa här, gör gärna det!

Lika roligt, om inte ännu roligare, var det här inlägget på min stora språkidol Lottens blogg! Jag har läst Lotten sedan barnsben, och hon är både bäst i världen på svenska språkregler och en otroligt fyndig och intressant skribent. Sommaren 2017 var jag på en skrivarkurs i Eskilstuna som hon höll i – ni kan läsa om den här på Lottens blogg och här på min. Förra helgen skickade jag ett mail till henne för att berätta om nomineringen och hennes inverkan på min kärlek till språk och skrivande, vilket resulterade i ett jättefint inlägg på hennes blogg. In och läs!

På onsdagen var vi med barnen på Cosmonova – mycket uppskattad utflykt, och de skötte sig exemplariskt! Till och med när vi fick äta vår lunch utomhus, i väldigt få plusgrader…

Det här är annars ganska talande för min arbetsvecka. Jag, ett papier mache-ägg och inte ett barn i sikte… Lugnt, kan man säga! Men det har varit himla mysigt att bara kunna sitta och småsnacka med två eller tre barn, och samtidigt förbereda lite inför fredagens grande finale…

Orkesterrep i onsdags – M, som leder orkestern, har här släckt ned replokalen och instruerat alla att hålla sig helt stilla och tysta medan några sektioner åt gången får spela sina stämmor. Syftet var att genom att stänga av så många sinnesintryck som möjligt få oss att lyssna mer intensivt på resten av vår stämma. Det funkade!

Och på tal om sektioner… Efter repet hade vi i kompsektionen ett kompmöte, som enligt tradition innehöll mycket formalia och mycket öl. En av de roligaste kvällar jag haft under hösten!

Liiite mer August – när jag kom hem efter mötet hade inbjudan till Augustgalan kommit i brevlådan. Så fancy, och så kul!

Halloweenfest på fritids i torsdags – både vuxna och barn var mycket nöjda med arrangemanget.

På kvällen gjorde jag och M en pumpa tillsammans, och vad karvar man för något om man nu är två basister? Jo, en basklav förstås… Vi blev väldigt nöjda!

Härligt frostig fredagsmorgon! Kylan bekommer mig inte lika mycket i år som tidigare. Hoppas att det håller i sig!

Höstlovets stora avslut blev en spökvandring runt skolan, där jag tog med barnen i smågrupper och berättade historien om hur vår rektor besegrade en monsteralbatross. De fick längs vägen hitta ett jättestort fågelbo, klättra genom ett stort spindelnät för att leta efter monsteralbatrossens ägg och gräva med händerna i en mystisk låda för att hitta dess enorma fjäder. Sedan avslutades med att jag, utrustad med ficklampa, guidade dem genom skolans skyddsrum/förråd – tre stora rum som är kolmörka, fyllda av gammal bråte och avger en distinkt känsla (och lukt) av gammal källare. Läbbigt, tycker till och med jag när jag är ensam där nere… Längst in i skyddsrummet samlade jag barnen och berättade den sista delen av historien, som slutar med att rektorn tvingas låsa in monsteralbatrossen i källaren. Jag släckte ficklampan, och efter ett ögonblick av totalt mörker dök monsteralbatrossens skugga upp på väggen, och ett fågelskrik ilade genom märg och ben! Skräckblandad förtjusning bland barnen, och riktigt roligt för mig!

Mysigt avslut på veckan när jag och M gjorde pumpapaj, gick en nattlig promenad och sedan åt pumpapajen.

I dag blir det invigningsfest för oss nya i orkestern, och jag har blivit ledd att förstå att det är något alldeles särskilt som väntar oss… Spännande!

/E-K