Årskrönika 2019 – del 2 (januari – juni)

Årskrönika 2019 – del 2 (januari – juni)

28 december, 2019 Av av Emma-Karin Rehnman

Det har blivit dags att se tillbaka på året som gått och allting spännande som har hänt. Jag har delat upp tillbakablicken i två, och vi börjar med årets första halva.

Jag inledde året i London med fyrverkerier och en väldigt trevlig weekendresa.

Tre dagar innan jag skulle börja jobba som högstadievikarie i svenska fick jag besked om att tjänsten tillsatts av en riktig lärare. Jag gick som springvikarie på två olika skolor i totalt fyra dagar, och hade kort och gott en riktig mardrömsupplevelse.

Månförmörkelse i januari, och samma dag började jag mitt jobb som fritidsledare. Samma jobb som jag har i dag, ett år senare!

Jag fick glasögon, något som jag fortfarande i dag är väldigt glad över. Under månaderna innan optikerbesöket trodde jag att jag höll på att bränna ut mig, eller åtminstone tappa lusten för skrivandet. När jag på tåget hem från optikern tog fram en bok och satte på mig glasögonen var det plötsligt inte längre jobbigt att titta på orden. Halleluja!

Under hela vårterminen gick jag en kurs i teckenspråk vid Stockholms universitet. Det var väldigt lärorikt, och nu har jag 7,5 högskolepoäng i teckenspråk. Det, ni!

Jag såg Twenty One Pilots, och sen såg jag Bastille.

Den här teckningen fick jag av ett av mina fritidsbarn, en grabb med selektiv mutism som så smått började prata med mig i och med det. Teckningen blev ett väldigt tydligt tecken på vilket häftigt och givande jobb jag har.

Med vänner på Operan och i Linköping. Jag har träffat mitt tjejgäng extremt sällan i år, eftersom vi är utspridda över halva landet, så det har blivit till att ta vara på de få dagar man har.

På Stockholms kattcafé i mars. Visserligen ett mysigt besök med en massa kattgos, men det är lite skrattretande att läsa mina egna ord om hur det kom sig att jag var där…

E-K: Om du tänker igenom alla de dejter vi har gått på under ett och ett halvt år tillsammans. Hur många av dem har du planerat utan att jag tagit initiativ till det?

Dåvarande pojkvän: … Jag bokar ett bord på kattcaféet.

Så kom det sig att vi åkte på dejt i kväll!

Ehrm, ja. Det här kan ha varit en bidragande faktor till att det förhållandet inte höll.

Familjen var på besök och vi åt en fantastisk brunch på Högberga gård, ett slottsaktigt hotell på Lidingö.

Jag tog mig an ett projekt där jag satt på kafé och skrev på Atlas. Jag fick testa ett antal kaféer och boken blev ju färdig, så ganska lyckat!

(Varning för orm!)

Vårfotografering när det äntligen började gå mot varmare tider. Ormbilden är fortfarande en av mina bättre!

Jag klippte håret! Så långt som det var i mars i år har det inte varit på väldigt länge, och lär heller inte bli på många år… Jag tycker att jag passar mycket bättre i kort hår.

Weekend-resa till Manchester, där jag, mamma och Ester såg Panic! At The Disco. Och åt en massa god mat och såg våren komma till England, så klart!

Att läsa om min vår i efterhand är en väldigt kluven upplevelse, precis som det var att leva den. Jag minns att jag trivdes otroligt bra på jobbet och att jag gladde mig åt många små saker i livet. Samtidigt gick jag igenom ett uppbrott och avslutet på mitt första förhållande. Det var mycket ångest och mycket som kastades upp i luften, och samtidigt väldigt frigörande. Jag minns känslan av konserten jag tagit en bild av ovan, att stå där och skriksjunga ut flera månader av grubblande och magont.

Att göra slut var fruktansvärt. Veckorna efteråt var fruktansvärda. Ångest som ger gåshud och kraftigt illamående var fruktansvärt. Att se någon annan må dåligt och inte veta hur långt ens eget ansvar borde sträcka sig är svårt. Men i slutändan var det värt det, många gånger om. Några veckors koncentrerat dåligt mående är att föredra över att i flera månader gå med en vag känsla av att något är fel.

I en släng av ödesironi åkte jag till Paris med vad som då var min ex-pojkvän och hans familj… Men vi hade väldigt trevligt, och jag blev väldigt förtjust i Paris.

Påskfirande med familj, släkt och vänner i Västerås. Gult började bli min färg under 2019!

Jag gick själv och tittade på körsbärsblommorna i Kungsträdgården och såg Så som i himmelen. Minns en väldigt trevlig frihetskänsla.

I maj firade vi mormor som fyllde 70!

Vi hade ett mycket uppskattat bilrace på fritids, och försommaren kom till Lidingö. Och jag bestämde mig i mitten av maj för att inte flytta till Göteborg. Jag bröt mig loss från den plan jag haft för mitt liv så länge jag kunnat minnas. Klev av stigen, började åka off-pist, vad man nu vill kalla det. Det gör jag fortfarande, och det är väldigt spännande!

Jag, som alltid haft ett behov av att ligga i framkant, känner inte att jag måste göra det längre. Jag gör något som känns bra att göra med mitt liv, och är väldigt nöjd med det. Planen får stryka på foten, för jag är inte sämre än att jag lärt mig lyssna på mig själv och kan ändra mig.
Ska bli spännande, det här!

Från “Hela mitt liv, ut genom fönstret”, publicerat 21:a maj 2019.

Jag gjorde en outline till en hel roman, började skriva och förstod ganska snabbt att den inte skulle bli roman #3. Så kan det gå, skrivboken jag hann fylla ligger nu ovanpå en garderob och väntar…

Härlig start på sommaren med studenter och tubafanfar i radio.

Sommarlovet kom med pizzaparty, skolavslutning och härligt häng med kollegor.

Atlas blev färdig, och precis innan jag gick på semester skickade jag in den till förlag. I skrivande stund är den fortfarande på förlagsjakt…

Midsommar i härliga skärgården.

I slutet av juni fyllde jag 20 år och firades ordentligt med sommarfrukost, familjemiddag och tubasordin. En av mina bästa födelsedagar!

Första halvan av 2019 (och första halvan av årets tillbakablick) avslutades med en fantastisk dag i Stockholm tillsammans med några av mina tjejer. Det blev en härlig övergång till ett halvår som skulle visa sig bli något alldeles särskilt… Och som ni får läsa om i nästa inlägg!

/E-K

7+